Dust + Scandinavian Race

torsdag, 19 maj, 2011

I onsdag var jag, Tim och Maria och körde deltävling nr 3 i den danska MTB-serien Dust Cup. Det är en tävlingsserie från april till september med 11 deltävlingar på onsdagskvällar. I onsdags var det ca 300 startande i tävlingsklasserna, vilket är normalt…. Vi har kört denna serie de tre senaste åren och det är grymt kul och väldigt bra träning, med hård konkurrens. De danska världscupsåkarna är alltid där. Jag gjorde ett godkänt lopp och blev 19 totalt. Var den sista som släpptes ut på ett sista 5;e varv, men där punkterade jag tyvärr ( man kör 75 min + varvet klart).

På vägen hem så vinkade Maria åt tullarna på bron, vilket gav effekten att 5 min senare var vi stoppade på en motorvägsavfart med tre frågvisa tullare som letade igenom bilen. Man blir allt lite nervös, ttots att man inte gjort något! :-)

Helgen som gick var ett av årets tuffatse lopp, Scandinavian Race. Sveriges enda internationella lopp, och mitt första!  Fler proffslag och svenska landslaget, överhuvudtaget ett rikigt bra startfält! Jag känner mig i bra form och var laddad. Fick tyvärr inte i foten i pedalen i starten, vilket medförde att jag hamnade mitt i klungan. Såg Paul och Stillfors som satt fint på topp 30 och försökte ta mig dit några gånger. Men det gick bara inte!! Det gick så grymt fort hela tiden så jag orkade inte ta mig dit!

Det första varvet av 15 kan ha varit det snabbaste jag upplevt på cykeln. av de 13 km så kändes det som att jag stod upp på 11:an lika mycket som jag satt ned. Placeringarna skiftade lite, jag plockade lite i kurvor och backen och tappade ibland lite i kantvinden. Summan blev i stort sett att man var på den platsen man fick i starten, tyvärr.

När de stora kanonerna skulle skapa den avgörande avbrytningen på varv åtta så sprack klungan av ordentligt. Efter att ha tätat ett antal luckor framför mig tog kraften slut. Då var det bara att rulla i mål och ställa sig att langa. Det var i vilket fall årets hittills roligaste tävling. Just att få uppleva ett sådant motstånd och den höga farten som aldrig slogs av, det vill jag göra igen och då ska jag vara mer med!

I helgen väntar ytterligare en favorit, Kinnekulle! Jag hoppas att benen fortsätter samarbeta!

Annonser

Höstvärk

tisdag, 5 oktober, 2010

Traditionens kraft är stor, framför allt på muskler. Nu på hösten, när tävlingssäsongen är slut, så får jag ju värk av allt möjligt. Jag kan aldrig föreställa mig att det har med förändrade rörelsemönster att göra heller… 🙂

Löpningen håller jag igång året runt så den ökar jag bara utan särskild smärta. Värre är det med rullskidor, gym och springande/släpande av cykel (cykelcross). Hitter nya muskler just nu. Har dessutom börjat cykelpendla till jobbet, 5 mil ToR dagligen. Jag är konstant öm någonstans.

Jag är nöjd med säsongen men det är också skönt att den är slut. Nu kommer jag bara att träna för att ha roligt ett tag. Den enda cyklingen blir förmodligen jobbpendlingen, samt lite cykelcross som träningstävlingar. Jag avslutade starkt med att vinna KM i MTB. Tyvärr så bröt min enda ”riktiga” motståndare, Crisse, så det blev en ensam tävling då de andra inte hängde med.

Som grädde på moset lastade jag och pappa 18 kubik ved i helgen. Det känns faktiskt i ryggen idag.

Ikväll ska jag köra löpteknik, på onsdag blir det intervaller på rullskidor och på torsdag gym. Happy days!


SM MTB Marathon

onsdag, 22 september, 2010

Jag har kört Snapphaneturen i många år och den är en av mina sbsolua favorittävlingar. Både den roligaste och tuffaste långloppsbanan och sen dessutom på hemmaplan. Till SM i år hade Tony & CO i Hässleholms CK gjort ett hästjobb och fått banan ännu bättre, med nya roliga stigar. Vädret såg länge ut att skapa en riktig lerfest, men sol och hårda vindar fredag och lördag fick banan att torka snabbt. Underlaget var nästan perfekt, fuktigt med några få lerhål.

Tyvärr så förstördes mina chanser till en bra placering tidigt i loppet. En krasch efter knappt en mil gjorde att jag tappade sista länken till täten. Efter det gick jag på max ganska länge för att komma ikapp, fick till ett bra samarbete med Benny Andersson och körde till slut ikapp vad som var kvar av andraklungan. Då var jag tyvärr ganska trött och fick betala priset sista 2 milen på tävlingen. Jag körde väl i samma fart som många andra, men i normala fall så är det på slutet jag är starkast och plockar placeringar.

Samarbetade med Tim sista biten och vi var väl ungefär lika trötta. Gick i mål på en helt ok tid, trött i hela kroppen, men det är inte kul att veta att man skulle varit längre upp. Särskilt inte på SM.

Det bästa/sämsta är att vurpan finns på film! Den ser löjlig ut dessutom. Tack ska du ha Andreas! 🙂 Jag vet inte vad som hände, mer än att jag gick rakt in i en sten istället för förbi och att jag slog i knät vilket gjorde riktigt ont. Onödigt! Kolla efter 04:10.

Inför lördag ska jag raka benen för sista gången den här säsongen. Dags för det mycket prestigefyllda KM i Tempo. Platt, grymt blåsig bana på 28 km. Grymt!


Final Dust Cup, Urban Dust

lördag, 18 september, 2010

Idag var jag, Paul och Tim och körde säsongsfinalen i Dust Cup, det var ett Urban Race, alltså i stadsmiljö. Banan gick på Carlsbergs bryggeriområde i centrala Köpenhman. Nästan uteslutande på asfalt, med uppbyggda hopp, kullersten, lastkajar, olika “miljö-hinder” och sjukt många svängar! Varvet var 4,5 km långt med konstanta igångdrag och högfartskurvor. Riktigt grymt rolig bana och jobbig!

Paul och Tim körde flygande start och var i tätgruppen två varv. Själv slog jag till med säsongens sämsta start och hamnade långt ner. Fick dock upp farten ordentligt och kom ikapp Tims grupp. Drog sedan isär den, körde ikapp några andra och slutade till sist på 10:e plats. Paul gjorde ett grymt lopp, där han inte hängde med de allra snabbaste, men blev till slut 8:a, Tim blev trött av sin grymt offensiva start och tappade en del på slutet. Blev till slut 22:a.

Vi var alla nöjda och det var nog säsongens både roligaste och jobbigaste/intensivaste MTB-race.

Synd bara att vi inte vann något på utlottningen efteråt. Där lottades det bl.a. ut resepresentkort till Lanzarote och en värsting MTB-ram i kolfiber. Lite värre priser än vad man får i Sverige, men de har kanske ett förbund som klarar av att marknadsföra sin idrott, till skillnad från i Sverige? En deltävling i Svenska cupen genererar väl dessutom max 4-500 kr till vinnaren?

Nästa år kommer mitt tävlande på MTB, förutom SM, förmodligen bara att ske i Danmark. Där finns det stort intresse, stora startfält, maxat motstånd, cykelglädje och enkelhet. SCF, gör ett studiebesök!!

Imorgon är det SM Marathon MTB. Den tävling som borde vara ett av säsongens huvudmål för landets MTB-cyklister. I Elit består startfältet av den hisnande mängden av 22 cyklister….

Gonatt!


GM Landsväg Linje

onsdag, 15 september, 2010

Jag har ju glömt att skriva om helgens Götalandsmästerskap, jag körde linjet tillsammans med elit-teamet.

Vi körde ett jättefint varv på dryga 12 km 12 ggr. Varvet innehöll en halvlång backe, utförskörning, kantvind och cykelväg. Ett fint varv helt enkelt, om än lite väl lättåkt.

Vår taktik var att köra för Paul, men vi var lite underbemannade. Borås CA däremot var många så det kändes som att vi skulle få jobba en del.

De attackerade direkt och en kille gick loss solo. Vi jagade dock inte in honom direkt, då vi inte ville spela dem rakt i händerna och köra oss trötta direkt. Efter halva tävlingen var fältet samlat, men tyvärr var det bara jag och Paul kvar från teamet. Lite attacker kom och gick, men det kändes som om det skulle bli en spurt.

Tji fick vi. Med tre varv kvar gick en kille från Borås loss och han höll hela vägen hem, vann med 10 sek typ. Jag jobbade hårt för att hålla ihop resten av klungan, eller få loss Paul. Sista gången i backen brände jag allt för att hålla farten hög mot attacker. När vi nästan var uppe så attackerades det i alla fall och då var jag rökt. 4 km kvar till mål och ensam. Rullade in som tredje siste fullföljande på 11:e plats tror jag.

Det är verkligen kul att köra så här med en lagtaktik när man känner att man orkar göra nytta. Ser redan fram emot nästa år.

Helgen närmar sig nu snabbt och då är det dags för SM MTB Marathon i Hässleholm. Ett av säsongens största mål som jag haft siktet inställt på sedan vintern. Är dock lite osäker på formen då min kära sambo varit sjuk drygt en vecka och jag har en liten skum känsla i kroppen. Vi får se.

Snapphanetursbanan är tuff som den är med väldigt hög andel stigar. Väderprognoserna har lovat mycket regn fram tills söndag så det kan bli ett episkt hårt lopp med mycket lera. 75 km lerig crosscountry kommer att kännas!


Finnmarksturen

söndag, 29 augusti, 2010

Favorittävling – hattävling. 112 km skog och grus. Långt, hårt, backigt och en grymt fin bana. Sveriges äldsta, och enligt mig, bästa, MTB-långlopp.

Starten gick bra och jag satt med i täten utan några problem. Det kändes tom lusigt i början. Vi var väl en tätgrupp på ca 15 pers. In på de första lite svårare stigarna så höjs sedan tempot och klungan blir direkt ganska utdragen, då vi är många som får slita för att hänga med. Efter ca 3-4 mil så är vi en grupp på ca 5 pers som kör och framför oss var de 9 st fick vi höra.

Tyvärr så var tempot lite lågt, det var jag och Lars Bleckur som fick göra det mesta av jobbet. Någon åkte av, någon tillkom. Efter ytterligare någon mil så attackerar Bleckur och jag orkar tyvärr inte gå med. Trist, för han blev till slut 8:a…

Resten av loppet så är vi 4 st som samarbetar men jag får dra väldigt mycket för att hålla tempot högt, orkar tyvärr inte gå iväg ensam. Uppför sista riktiga backen, Krabo, så börjar mina lår krampa och jag orkar inte följa mina kompanjoner. Kör sista biten ensam i mål och blir till sist 13:e man.

Helt ok placering men jag hade så klart hoppats på mer. Fast det ska till lite mer för att slå de cyklister som jag har framför mig. Snabb bana gjorde att jag i alla fall fick en ny rekordtid för mig; 4:09.

Resultat här.

Nu börjar säsongen gå mot sitt slut, men det ska avslutas starkt! Nästa helg är det Svanesund 3 dagars.


Post Cup Hilleröd

måndag, 23 augusti, 2010

Deltävling 4 i Post Cup, den danska LVG-cupen. Många riktigt starka lag, med många heltidscyklister.

Team Designa Køkken Blue Water, Team Concordia Forsikring, Team ABC och Team Designbrokers. I løbet deltager også en række svenske ryttere. Så stod det på hemsidan för Post Cup inför i söndags. Jag vill dock säga att vi i Team Refero CK C4.se mer än deltog!

Loppet gick i Hilleröd utanför Helsingborg och bestod av 8 varv á 18,2 km och sedan 7 varv a 4,2 km, totalt 178 km. Ett tufft varv i böljande landskap med en del korta backar som tog ut sin rätt. Men det var framför allt sidvinden som fällde avgörandet. I sidvindspartierna satt man och körde allt vad man orkade på 53-11 och bara tänkte “fram tills nästa korsning, det går fint”. Man längtade tills backarna för där kunde man vila lite.

Det svenska elitfältet håller nog nästan samma höga klass i år, men de är så många fler i Danmark så det attackeras konstant. Det gick sinnesjukt fort bitvis. Riktigt kul!

Krisse visade direkt att han ville vara med. På andra varvet gick han med i en utbrytning som varade till 5:e! De hade ett tag nästan 3 min på oss i klungan. Imponerande! När klungan väl återsamlades så hade han bränt ganska mycket krut där och kände sig sliten. Sedan gick loppet vidare med konstanta attacker som hämtades in och det var där någonstans som klungan började bli riktigt liten. Det var då jag åkte av någonstans på 7:e varvet.

Krisse satt med i den decimerade klungan när småvarven började. Då var en grupp på 6 personer loss, men bl.a. den kommande vinnaren. Med tre varv kvar så hände tyvärr något konstigt, då hela klungan plötsligt slutade cykla i protest mot poängberäkningen. De stora namnen sa “stopp” och sedan var det inte att tänka på att cykla. De skrek och gormade och förmodligen hade man blivit nerklubbad om man försökt fortsätta.

Snöpligt slut på en fin tävling men vi åkte alla hem ganska nöjda. Vi hade åter visat att vi kan och även för oss som till slut åkte av klungan så kändes det bra. Det var många cyklister som fick problem mycket tidigare och det är väldigt uyvecklande att köra så hårda tävlingar.

Nästa helg blir det Finnmarksturen. En favorittävling som jag både hatar och älskar! 🙂