Trött, men nära vila..

Under måndagen var jag ganska sliten och hade mycket på jobbet så jag körde bara lite lätt styrketräning, sen drog jag igång träningen på full fart igen under tisdagen.

Har kört farträning och intervaller tisdag, onsdag och torsdag, och idag, fredag, var jag på gymmet igen 06.15, innan jobbet. Enligt min träningsfilosofi är styrketräning i stort sett aktiv vila, men det har behövts i veckan. Övriga tre pass har vait riktigt tunga och snabba så nu känns det i benen. Körde dessutom benstyrka på gymmet för första gången på tre veckor, pga tävlingarna, så fick även fin träningsvärk, vilket var riktigt länge sen, härligt!

Är just nu alltså ganska så sleten. Underligt, men härligt, hur tre ganska korta fartpass, alla under 1,45 h, kan slita så mycket på kroppen. Dock ett tecken på att det gör nytta OCH att jag nu måste vila lite så kroppen tar åt sig träningen. Passar perfekt i min planering, konstigt va… 🙂

I eftermiddag rullar nämligen min super-mazda mot Åre för att fira valborg där. Kommer att bli en härlig blandning av skidåkning, god mat, lite vin, träning, bastu och någon folköl. Helt enkelt avkoppling. Precis vad jag behöver för att ta fart inför nästa del av säsongen, 3 veckor till första långloppet! Kommer inte ta med cykeln, utan kör helt och hållet löpning och skidåkning, kommer bli blandad löpning = både distanspass och fartpass. Kanske följer även Jocke och Pernilla med upp, vore kul! Får besked om någon timme. 

Ska slänga upp lite bilder från tävlingarna, men även från helgen som kommer…

Ciao!

Annons

Hårt i Kattegatt!

Kattegattstouren var precis så rolig och hård som jag förväntat mig. Tyvärr var vädret lika varierande som mina egna prestationer.

Steg upp 04.45 lördag morgon för att åka till klubbussen och 18-milafärden mot Falkenberg och lördagens två race. Prologen startade jag exakt 09.40.30, 30 sekunders intervaller mellan åkarna. Tyvärr körde jag vilse (!!), blev säkert en kilometer extra mot de tänkta två och fick därför den med besked sämsta tiden. Blev duktigt sur, tycker inte möjligheten att köra fel ska finnas. Det var så att de redan märkt ut banan även inför eftermiddagens race, fast med annan färg på pilarna. Inget man reflekterar över med maxpuls och mjölksyra sprutande ur öronen direkt… Mitt första år i Kattegatt, de flesta andra hade kört banan tidigare år och fick därmed inte samma problem. Nästa gång = tidigare på plats och provkör!!

Vädret var soligt och fint, fast kallt, under hela lördagen. Antagligen inte många plusgrader under förmiddagens race vilket kändes i halsen och luftrören resten av helgen. Inte skönt att pressa sig så på max i så kall luft. Fast det är ju lika för alla.

Jaja, bryt ihop och kom igen! 15.45 startade sedan XC-racet. Nästan 6 h väntan var då slut. Kände mig stark redan från start, hade ju bra ben även i prologen. Tack vare min tid där så startade jag dock i sista (8:e) startled, så det blev att jaga och köra om hela racet. Slutade i mitten av klassen vilket jag är nöjd med. Körde från en hel del som jag brukar få stryk av. Något bra i kroppen är på väg det här året!

Vaknade sedan på söndag morgon av att regnade smattrade mot rutan, härligt! Hört från de andra att banan var teknisk och kunde bli ganska lerig, perfekt alltså! Vi startade näst sist av klasserna 11.25, då var banan ganska uppkörd och lerig. Benen kändes bra från start men problemen började direkt. Mina växlar ville inte vara med i leran, så fort jag tog i hårt, särskilt uppför, kuggade kedjan ner mot lilla drevet fram, vilket innebär att den fastnar i växelföraren och jag måste trampa baklänges. Detta var väldigt enerverande och jag tappade ganska snart allt flyt och mycket teknik, fick koncentrera mig på att ta mig i mål de sex varven och att inte bli bland de allra sista. Det gick, kom i mål, mycket trött och ganska besviken, tredje sist i elitklassen, men jag kom i alla fall i mål. Ganska många som bröt.

Det är antagligen dags att byta drivpaketet på min cykel…det har hängt med i två säsonger så. Allt har dock fungerat felfritt fram tills nu, synd på racet. Men det är väl under sådana här förhållanden det märks.

Missen på prologen och samt söndagens race gjorde att min totalplacering blev allt annat än bra. Vet inte än min exakta placering i Elit, det kommer. Dock tar jag med mig känslan i benen och kroppen, från framför allt lördagen. Det kändes mycket bra och jag är ändå inte fulltränad än. Vet nu att jag kan hänga med i farten och uthålligheten är bra sedan tidigare. Ska bli spännande med de första långloppen som passar mig bättre, de är inte lika tekniskt intensiva och där kan jag utnyttja min uthållighet mer. Spännande!

Annars väntar jag med spänning på ett stort paket som kommer i nästa vecka. Det är brunt, ca 1,70 långt och 1 meter högt. På sidan av det står förhoppningsvis Trek Madone 2007. Någon som kan gissa vad det är?? Den som gissar rätt kan få komma hem till mig och hjälpa till med paketöppningen i nästa vecka!

Imorgon åker jag och Maria till Åre för årets sista skidåkning. Ska bl.a. köra en familjetävling i störtlopp, kul! Mest på ploj, men ändå. Sen blir det träning, softa, god mat, fiske och sol, hoppas jag. Återkommer med bilder och resultat, även från Kattegatt.

Tjänsteresa under storm

Bilresan igår, mellan Örebro och Eslöv, var riktigt intressant. Var mäkta glad att jag satt inne i bilen och inte utomhus på en cykel eller något liknande. Under de 45 milen fick jag uppleva snö, hagel, tokblåst, sol och riktigt aggressivt regn. Vädret skiftade ungefär lika hårt som mitt humör när jag var 15.

Jobbar i alla fall på huvudkontoret i Eslöv fredag och måndag. Träningen gick åter bra onsdag och torsdag. Två intervallpass där farten åter var lite högre, om än inte riktigt på topp. Nu blir det 1,5 dyngs vila innan tävling på lördag, förhoppningsvis höjer det mig ytterligare ett snäpp. Nedan ser ni pulskurvan från mitt TC-pass igår.

Jobbigt värre.

Återkommer efter helgens prövning i Kattegatt. Får se hur nöjd jag är då.

`til then

/Patrik

Allsvenskan och oplanerad vila

Vilket väder vi har haft! 20 grader och sol hela helgen, en helg som spenderades nästan uteslutande i solen. Om inte på cykeln, så på stan, på någon gräsmatta eller i en glasskö, härligt! Allt gick bra, inklusive träningen, farten var helt klart tillbaka, och det var så kul att få cykla torra, varma mtb-stigar igen. Mådde helt enkelt som en kung.

Tur då att man passade på och njöt av allt för på tisdagen var allt det roliga slut igen. Både vädret och farten. Kanske gick jag på lite för hårt i helgen i glädjen och vädret, för igår, tisdag, var det tungt. Måndagen vilade jag, som planerat, och under tisdagen skulle jag kört intervaller, men kroppen var som död. Orkade ingeting och fick inte ens upp pulsen vettigt. Med tanke på den kommande helgens tävling beslöt jag för att avbryta och istället vila. Hoppas det känns bättre ikväll, ska göra ett nytt försök. Kan jag få kroppen att åter hitta känslan från den gångna helgen, till Kattegattstouren nästa helg, då kan det gå fort, bara att hoppas!

Så istället gick jag och Maria på Allsvensk fotboll här i stan. Örebro SK´s första match på den nybyggda arenan, också den första hemmamatchen i Allsvenskan, efter några år i Superettan. Lämpligt då att de regerande mästarna Elfsborg kom på besök. Ett klassiskt möte, som brukar bli tufft, och Elfsborg hade inte vunnit här sedan någon gång på 70-talet, var det någon som påpekade. Inte fick de göra det den här gången heller. 1-1 blev resultatet, rättvist tycker jag. En jämn och tuff match som åtminstone Örebro ska vara nöjda med. Hoppas nysatsningen håller och att de åter kan etablera sig i högsta ligan, ”ny-gammal” arena och allt. Kul kväll, även om man blir sur för att kroppen inte vill som jag vill. Nya tag ikväll!

Kör så det ryker, det ska jag!

/P

Psykiskt tung brytning

För er som inte redan sett det så tvingades vi bryta Raid450. Det tog väldigt tungt på oss allihopa, i alla fall psykiskt. Vi mår allihopa, som tur är, bra rent fysiskt så här en dryg vecka efteråt. Däremot var det en stor psykisk motgång. Vi hade allihopa förväntat oss mer av oss själva.

Dock klandras ingen, loppet var otroligt tufft och endast ett lag av 14 kom i mål inom den uppsatta tidsgränsen. Tävlingsledningen förlängde sedan tidsfristen så att tre resterande lag kom i mål.

Efter ett dygn tvingades en av våra lagmedlemmar att bryta då han slagit upp en gammal vristskadad och fick en väldigt otäck hosta. Han kunde i stort sett inte gå och vi hade en 19 km lång löpsträcka som väntade närmst. Vi övriga i laget fortsatte i nästan ytterligare ett dygn innan även vi bröt. Då kunde inte jag heller ta mig fram för egen maskin och grät nästan för varje steg, ville inte bryta, men insåg att jag inte skulle kunna ta mig i mål. Eftersom vi körde ”utanför tävlan” sedan vår fjärde lagmedlem brutit, skulle vi i vilket fall aldrig få en placering i mål och då tröt den lilla motivation och ork som fanns kvar. Tyvärr redovisas inte heller detta på hemsidan, utan formellt bröt vi efter det första dygnet, då den första av oss klev av.

I efterhand var det nog rätt beslut. Jag körde inte sönder mig för resten av säsongen, vilket hade varit dumt att göra redan i början av april, för en tävling där vi ändå inte skulle få någon placering.

Försöker nu i efterhand att se det så och ta med de positiva bitarna till nästa race, för jag vill mer! Vi orkade trots allt drygt 1,5 dygn utan sömn med klar övervikt av löpning på sträckorna. Jag är inte lika bra på löpning osm resten av laget, de har fler mil i benen och jag är cyklist! Tanken var att de skulle dra mig på löpsträckorna och jag dem på cyklingen. Till slut var det ändå löpningen som knäckte den som bröt först och till slut även mig.

Under det första dygnet sprang vi över 10 mil, kanske 12, och de allra flesta av dem var på asfalt. verkligen inte ett normalt upplägg och väldigt tufft. Benen var stomma som två cementpelare av all asfalt och allt gjorde otroligt ont. Då blir det svårt att konkurrera mot triatlonister som är vana vid asfaltslöpning.

Till nästa tävling har jag med mig att jag orkar rent fysiskt, varken fysiken eller frånvaron av sömn var något problem. Dock ska jag samla fler löpmil i benen och utveckla min kajak- och kanotpaddling.  Vi kommer bli giftiga, snart!

Veckan efter påsk har bestått av träning utformad som återhämtning, bra nyttig mat, samt jobb. I helgen började jag åter igen köra lite hårdare för att åter hitta farten i kroppen. Lördag och söndag (läs 21-22/4) är det dags för första deltävlingen i SydMtb-cup, Kattegattstouren i Varberg och Falkenberg. Fram tills dess blir det korta fartfyllda pass, intervaller, backar, teknik och skog, för att som sagt hitta farten.

Återstår att se hur formen hinner bli. Multisporttävlingarna sliter hårt på kroppen, man blir uthållig och stark, men farten brukar försvinna ett tag. Efter exempelvis Sömnlös i Rudan har dock formen blivit grymt bra när man återhämtat sig, bara att hoppas jag hinner det tills i helgen.

Kör hårt!

/Patrik

Multisport nästa!

Nu är det nära! Imorgon (tisdag) åker bilarna ner mot Danmark, fulla med packning, cyklar, skor, kläder och 7 personer. Fyra som ska tävla och 3 som ska vara serviceteam. Om någon missat det så är det alltså min första riktigt långa multisportävling som väntar, första längre än tidigare 24 h. Vi startar natten till långfredagen och förväntas gå i mål knappt tre dygn senare. 23.59 på påskdagen så stänger målet så då måste vi vara i mål, men vi hoppas vara i målredan på eftermiddagen.

Kolla på Raid450 för info. Sträckorna får vi reda på ett dygn innan start men om man tittar på utrustningslistan så väntar följande grenar. Cykel, löpning, trekking, inlines, kajak, simmning, klättring i olika former och diverse äventyrsmoment. Kul!

Helgen 24-25 mars hade vi sista träningshelgen och planerade. Nu är vi förberedda tror vi och formen är på väg mot toppning. Jag är helt enkelt taggad och det ska bli en cool erfarenhet!

Vår målsättning är i första hand att ta oss i mål och i andra hand på ett bar sätt (tid och placering). Tävlingsledningen bedömer att ”relativt få lag tar sig i mål inom tidsgränserna”. Vi ska vara ett av dem!

Nu ska jag åka hem och fortsätta packa!

Håll tummarna för oss, jag återkommer efter påsk med ett utförligt reportage och en del bilder. Följ oss live på hemsidan och heja!

Ciao, Patrik