Tempo-VM

Eurosports svenska hemsida med gratis live-sändning är verkligen bra skit. Då kan man helt gratis kolla VM-tempot på jobbet. Kul, särskilt när bägge svenskarna kör bra.

Fredrik Ericsson slutade på 20:e plats och Gustav Larsson på 5:e. Riktigt bra gjort tycker jag! Ett STORT grattis till båda två!

Fredrik är faktiskt arbetande amatör med egen firma. Idag slår han många välbetalda proffs. Inte konstigt att han bara leker med oss andra här hemma i Sverige…

Är man, som Gustav, byggd ungefär som en lyktstolpe, då krävs det en bana med häftigare backar för att ta medalj. Att enda slita sig in på femte plats någon dag efter magsjuka är imponerande.

Något som också är imponerande är att han kör utan både radio och vatten. Han vill inte ha några tider via radion utan ”bara” ta ut sig totalt. Det är hårt. Ännu mera hårt att då inte dricka något. Jag ska också sluta dricka.

Tidigare frågade en av mina kollegor vem som skrek inne på mitt rum. Jag skyllde på Vacchi och Adamsson.

Fart på G?

Det känns som som formen är på väg tillbaka, det vore i så fall på tiden.

Det har varit en hård träningshelg. I fredags kväll kördes det ju intervaller på MTB, stenhårt. Sen upp kl. 06:15 i lördags för att börja distanspasset på LVG 07:30. Sjukt egentligen.  Jag och Tim rullade mot Staffanstorp där vi mötte upp Magnus och sedan körde vi drygt 4 h i den backiga naturen på Romeleåsen. Hemma igen efter 04:20 var jag ordentligt trött och genomblöt av regnet den sista timmen. Magnus var stark som ett lok och körde både mig och Tim ordentligt trötta. Skönt i alla fall att redan kl. 13:00 hunnit med drygt 4 h träning, mat, stretch och dusch, med hela dagen framför sig!

Efter det åkte jag till Kristianstad där Maria redan var och tränade MTB på tävlingsbanan. På kvällen bjöds det på grillat vildsvin och privatimporterat rödvin från Garda-sjön, allt hos mina förädrar. Söndag morgon var det bara på det igen. Cyklade från Österslöv 09:30 mot tävlingsbanan i Bockeboda. Där tränade jag MTB med övriga i klubben, körde några varv på tävlingsbanan, som ska användas på söndag. Varvet är grymt kul och skogen helt torr. Håller vädret i sig blir det underbart. Det blev i alla fall 3 h träning på söndagen.

Efter en helg med 9 h ganska hård träning unnade jag mig vila i måndags. Igår körde jag åter stenhårda intervaller på skogsmoppen med Tim. Helt annat flyt i skogen, nu fanns farten där utan att jag behövde slita ihjäl varken mig eller cykel. Så roligt som det var i skogen igår har det inte varit sedan strax före Finnmarksturen! Det måste vara ett bra tecken och jag hoppas på fin form i helgen. Det vore lämpligt att avsluta cykelsäsongen 2008 med en helg innehållandes både bra väder och bra tävlingar! Vågar man hoppas på det?

För er som är sugna på två roliga, lite kortare XC-race i helgen, här är inbjudningarna:

Åstorp CK MTB

Bockaracet Spirit of Food 2008

Jag hoppas vi ses där, ett ypperligt tillfälle även för er som länge funderat på att prova den ädla cykelsporten!

Köpa vingar för pengarna…

Det skulle jag behöva göra. Det känns att jag cyklat väldigt lite mountainbike sedan Bockstensturen. Merparten av träningen den senaste tiden har blivit landsväg. Varje pass med en känsla av ”var detta sista gången för den här säsongen?” Snart kommer ju hösten på riktigt, så det gäller att passa på.

I tisdags var det träningstävling i Åstorp och där var min teknik kass, framför allt i de snabba utförskörningarna och lösgruskurvorna. Banan var i stort sett rakt upp, rakt ner och sedan en lättcyklad slinga, totalt ca 3 km, som skulle köras sex gånger. Redan första gången utför försvann Jens Larner i ett rökmoln och strax efter även Tim. Trots att han är väldigt duktig utför hängde han inte med Jens. Det är en fin bana, men hemmaåkarna har stor fördel.

Dagen innan körde jag tunga löpintervaller och i onsdags blev det sedan landsväg. Idag fredag, var det så dags för mountainbike igen. Jag, Tim och Magnus träffades på Skabersjö parkering 16:30 för att köra tröskelintervaller i Bokskogen. Det blev 4 st ca 8 min långa, stenhårda, och en mycket skön avslutning på jobbveckan. De första var nog kring tröskel men sedan hetsades tempot upp efterhand. I brist på riktigt flyt i skogen fick jag naturligtvis slita extra hårt och det var helt enkelt Tim och Magnus som stod för farthållningen idag. Jag tappade dem i samma utförskörning varje varv, frustrerande.

Det gick dock bättre för varje varv och de två sista började jag få till det. På sista varvet hade jag planerat att stöta ifrån dem i den längsta (enda) backen för att sedan tvärdö och bli sist. Tyvärr tänkte Magnus samma sak, fast han tvärdog inte, så då blev jag själv kvar där bak.

Jag tar med mig känslan i de två sista varven, då var det riktigt kul igen. Tekniken kommer att sitta igen tills nästa helg, för det blir fler mountainbike pass fram tills dess. Imorgon bitti blir det distans landsväg med samma herrar. 07:30 rullar jag och Tim mot Staffanstorp och Magnus. Någon som vill med?

Rör på er i helgen!

SCF – igen…

Vad ska man säga, old news kanske? Vaddå old news kanske någon enstaka (ej cyklist) säger? Jo, att SCF är ett pajasförbund. Jag vet inte vad som hänt, eller vem som är mest skyldigt, men enligt mig så kvittar det. Har Svenska Cykelförbundet verkligen råd med en ”maktkamp” just nu?

Förbundsordförande Anders Björklund avgår.

Det vore mycket bättre om de la krutet på nyrekrytering och vidareutveckling av sporten, nu när de sportsliga och mediala framgångarna avlöser varandra. Det är vi inte bortskämda med. Därför är det också risk att det försvinner lika snabbt som det kom, så vi borde passa på. Jag har framfört åsikter till mitt regionala förbund, som jag bett dem föra vidare, och jag hoppas att fler gör samma sak.

Ikväll ska jag annars plocka ut tävlingshojen för första gången sen misslyckandet i Varberg. Åstorps CK anordnar träningstävling och klubbmästerskap på samma gång, så jag tänkte infiltrera lite.

Igår körde jag löpintervaller, hårda tior, vilket känns i benen idag, så nu ska det bli skoj att köra skog igen. Snart är det ju dags för säsongens avslutningshelg, där jag tänkte vara snabb!

Vi ses i skogen!

Fullt ställ

Sjukdomen efter Bockstensturen satt i längre än förväntat, men nu är man tillbaka för fullt. Tränade första passet i måndags vilket gav totalt 8 (!) vilodagar. Det måste vara något slags rekord för de senastre åren. Jag ska konsultera min träningsdagbok om när jag senaste vilade så länge. Positivt är att jag fått en del gjort hemma inför den kommande flytten.

Igår körde jag lagtempo tillsammans med CK Lunedi. Ett 5-km varv utanför Lund, vilket jag tycker var i kortaste laget. Från början ville de hålla ihop gruppen med alla, men jag spräckte omgående klungan och la ribban… 🙂

Sen blev det automtiskt grupper och det var framför allt jag, en kille från CK Valhall och en från Lunedi som körde på hårt. Det blev ett lagom hårt första fartpass för mig.

Idag blir det distanspass med Tim efter jobbet, för imorgon går bilen mot Södertälje där vi ska på lräftskiva hos Sandra! Väldigt kul! Så det blir kanske inte mer träning i helgen, fast jag lurar på ett löppass när vi kommer hem söndag kväll.

Det har blivit en lagom hård vecka som uppstart igen och snart ska jag ha tillbaka farten inför avslutningshelgen i Syd MTB cup. Säsongen närmar sig sitt slut.

SM Marathon MTB

Årets sämsta race från min sida. Jag orkar inte ens vara bitter över att det kom på en av årets viktigaste tävlingar. Jag har dessutom redan gnällt tillräckligt över flytten av denna tävling och hur det påverkat min plan för säsongens sista formtopp.

Starten gick ut ur Varberg i ett rasande tempo, men ändå lägre än i fjol, tydligen. Jag satt med utan några problem trots bitvis hets på traktor, grus- och asfaltväg. Det kändes bra och jag var med där framme där jag ska vara. Sedan började skogen och med den de första backarna. Då började mitt slut. I första backen gick det ok, i andra slet jag och efter en klungvurpa så hängde jag på snöret.

Snöret gick av ganska snabbt. En vanlig dag hade jag orkat köra ikapp och jag hade orkat pressa dem andra i backarna. Idag kändes det redan från början i skogen att inget gick. Jag fick köra själv och passerade några trötta och passerades av flera pigga. Ungefär halvvägs var jag riktigt trött och mådde dåligt. Hade där funnits en depå så hade jag gått av, inget snack. Träningskompisen Martin Wennhov passerade mig i en backe så det rök om cykeln. Jag stod stilla.

Sedan kom Magnus Pettersen från Almby IK ikapp och jag lyckades kasta mig in på hans hjul och fick vila där ett tag, jag bad tom om lov. Tack Magnus! Då bestämde jag mig för att köra i mål. Med fyra mil kvar så började jag bli piggare och orkade hjälpa till med dragjobbet. Helt plötsligt var jag själv i en backe och tänkte; ah, jag kör. Kom i mål efter 04:05:44. 28:e plats i H Elit Bockstensturen och 20:e plats på SM. Inte vad jag hoppats på naturligtvis. Lars Bleckur däremot fick en välförtjänt och imponerande seger med dryga 2 min marginal, kul!

Så här ser man ut när det gör ont överallt.

Foto från Grahns

Idag (måndag) så har det som jag väntat på, till slut kommit. Halsontet, bihålorna, hostan, huvudvärken och febern. Maria hade det hela förra veckan så jag har ändå klarat mig länge. Nu ska jag bli ordentligt sjuk så det går över. Ska kanske provocera med ett hårt löppass imorgon?

Jag lider stort med Magnus Mattsson som fick en god medaljchans i H30 förstörd av ett alldeles för tidigt uppskuret däck. Jag vet hur arg/ledsen/besviken man blir.

När jag åter är frisk så ska jag bestämma vilka återstående tävlingar i år jag kör. Sista tävlingarna i Syd MTB, Vista, Nightmare Classic, SM i Duathlon?