Bilder DM Landsväg

Här kommer några bilder från helgen, som jag lovade. En bildserie i smärta, samt starka, välrakade och ofta inoljade ben.

Målgång på Partempo DM, här gick det fort, nästan 70 km/h! Jobbigt var det också. Dessutom var det bilar framför som vi körde om på insidan, över mållinjen. Jag slår inte av på farten för en bil under tävling. Kolla våra ben, naturligtvis så cyklar vi i takt på Par-Tempo.. 😉

Pallen på DM Partempo, woho! Erkänt duktiga landsvägskillar bredvis oss två Mtb-cyklister.. 🙂

Inför starten på det Individuella tempot över 30 km, senare samma dag. Ångest över smärtan som väntar..

Fokuserad inför det kommande försöksheatet, uppladdningen är viktig! Någon som kan gissa vad jag dricker? Naturligvis så är det livets dryck, kaffe!

Så här snabb blir man sen av kaffet. Mitt försöksheat på DM Bana, jobbigt var det, kolla minen!

I helgen är det årets två sista Mtb-race- Återkommer om dem!

/Patrik

(Sol)bränd efter helgen

I helgen var det DM (Distriktsmästerskap) i landsväg, tävling på hemmaplan i Kristianstad! Lördagen var Par-tempo på förmiddagen och individuellt tempo på eftermiddagen. Kände redan på uppvärmningen att benen svarade fint, så det var bara att gå ut hårt och öka!

Par-tempo innebar 10 km i par. Jag körde tillsammans med Tim Nilsson, också från Kristianstad Mtb. 5 km stark motvind, svagt uppför ut till vändpunkten, så det var stor skillnad på farten ut och hem.  Målrakan är ca 200 m, svagt nedför, med vinden i ryggen så gick det fort! Vi blev 3:or i elitklassen och och det är vi nöjda med. 1:orna och 2:orna var det inte mycket att göra åt och vi är nöjda med dem vi slog. Bästa ”icke-landsvägscyklisterna”.

4 h senare var det sedan dags för det individuella tempot över 30 km. Samma bansträckning fast 20 km längre. Alltså ytterligare 10 km bort, uppför i den rejäla motvinden, dessutom ensam. Det skulle bli jobbigt.

Startade hårt, om jag bara orkar hålla farten till vändpunkten så går det lättare sen, tänkte jag. Jag orkade, dock kändes det som jag stod stilla då den blivande DM-mästaren, Gustav Karlsson från Åstorp, flög om mig på sin tempo-hoj! Efter vändningen gick det sen riktigt fort! Tempo är underligt nog kul.  30 km av ren orgie i smärta, när t.o.m. armarna är helt slut av mjölksyra, då vet man att man har tagit i!

Jag blev till slut 6:e man i Elitklassen, och är nöjd med även det. De fem före mig är rena landsvägsspecialister med tempohojar och är man nästan 2 min bakom 5:an så är det inte mycket att snacka om. Åter igen var jag bästa ”icke-landsvägscyklist” och det känns bra. Det kommer bli fler tempolopp nästa år, det var roligt!

På söndagen avslutades DM med Ban-DM, alltså förföljelselopp på idrottsplatsens löparbana. 4 startande i varje försöksheat, 4 olika startplatser och 4 olika målplatser. De 2 bästa tiderna går vidare till match om guld och de två efterföljande till match om bronset. 10 varv innebär 4 km, max fart från början alltså! Jag hade ingen chans att matcha de 4 bästa, varken med eller utan lördagens två lopp i benen. Tempokillarna imponerar, vilket tryck i benen! Får väl släpa ut dem i skogen någon gång och ge igen.. 🙂 Blev 11:e man, av 20 startande. Känns helt ok, det var kul, men jag var trött och visste att det var osannolikt att klara tid för topp 4:a, så motivationen kunde varit bättre.

Eftermiddagen bestod av vila och mat för sen hade jag lovat Maria, som var på besök, att jag skulle genomföra ett distanspass löpning med henne. Hon ska springa Lidingöloppet på söndag och ville gärna ha sällskap på träningen. Jag behöver dessutom timmar i min löpträning, snart är det multisporttävling! Vi sprang knappt 1,5 h terräng utanför stan, relativt backigt och det kändes bra. Oförskämt pigg formen fortfarande god. Marias form är också fin, hon kommer klara Lidingöloppet lätt.

Nu har redan en bit av veckan gått och jag tränar inför årets två sista Mtb-tävlingar. Avslutning i Syd-MTB cupen, dubbelhelg med XC-race i Kristianstad och Ängelholm. Sen är cykelsäsongen slut, både skönt och tråkigt. Hoppas det blir en fin sista helg.

Se nästa inlägg för lite bilder när jag tar i…

Vinst!

Igår: Elitseriepremiär, i ishockey för de som inte visste det!  För premiärmatchen stod HV71, mitt lag! De mötte fjolårsfloppen Frölunda, som i år åter igen betraktas som en av kanske 4 guldkandidater, tillsammans med Modo, Linköping och såklart HV71.

Självklart så vann HV71! Visade direkt från början hur årets säsong kommer att se ut!

Annars då? Jag jobbar och sliter, skriver dessutom på ett reportage från helgens DM i landsväg och slänger upp det ikväll eller imorgon. Lite bilder blir det också.

Nu ska jag jobba en sista timme, sen blir det hem och upp på cykeln.

/Patrik

Lyckad helg

I helgen avverkades både ett av mina bästa Mtb-lopp på mycket länge och en av de roligaste festerna på länge. Allt på en och samma dag.

Fredagen spenderades dels på jobbet och sedan i Super-Mazdan norrut. Hämtade Maria i Örebro och sedan vidare mot Falun. Väl framme i Falun bjöds det på både mat och husrum hos Sandra Ilmrud, klasskamrat från Luleå som jobbar på Scania där. Perfekt uppladdning, tack! Lördag förmiddag, start 11:00 för Sveriges äldsta långlopp, Långa Lugnet. 65 km i växlande och utmanande terräng i underbart höstväder. Lite blött i markerna var det, men fint ovanifrån.

Starten gick bra, hade bestämt mig för att köra lite mer aggressivt än normalt. Hängde med bra uppför första asfaltbacken, märkte helt plötsligt att jag var topp 10, kanske lite väl bra start va… J För när det väl gasas på i skogen hänger jag inte med Sveriges 10 bästa Mtb-cyklister, det vet jag. Fick böta för min optimistiska start och benen var tunga av mjölksyra första 15 km. Sen släppte det och jag blev bara starkare igenom hela loppet. Gick i mål som 15:e man, och önskade just då att loppet varit minst en, gärna två, mil längre. För jag tog in på dem framför mig när väl min ”heta” start släppt greppet om mina ben.

Annars hade banan de finaste backarna sen Åsarnas långlopp. Jag gillar backar. Norlingbacken var bäst, längst och brantast. Enligt Henrik Öijer är den ca 1 km lång, med en snittlutning på 9,4 %. Låter kanske inte så farligt, men jag lovar att det känns i benen mitt i ett långlopp. Jag hade dessutom väldigt proffsig langning. 2 ggr av Ola Hellström och 1 ggr av Maria. Ola kör normalt själv, men var tyvärr var sjuk. Nu fick vi istället höra hans koskälla pingla när vi närmade oss langning, mycket bra.

Jag cyklade själv hela loppet bortsett från första milen och 3-4 stycken som jag blåste förbi när jag fått upp farten. Lite trist och konstigt, var är alla cyklister? Tråkigt att det nästan bara är de bästa tävlingscyklisterna som kör så här fina lopp, sent på säsongen.

Efter loppet kastade vi oss i bilen, hämtade vår värd Sandra och körde till Eskilstuna för Hugos 25-årsfest. En mycket lyckad tillställning som innehöll 5-kamp (som mitt lag självklart vann), middag, sång och dans. Kul blandning av nytt och gammalt folk, framför allt en del från Luleå som man inte träffar så ofta längre. Söndagen spenderades sedan i bilen för att komma hem igen.

Som ni kanske förstår så är formen bra och jag är därför grymt tävlingssugen hela tiden. I helgen blir det DM i landsväg; Par-tempo och individuellt tempo på lördag, följt av Ban-DM på söndag. Har ännu dock inte bestämt mig för söndag. Blir det Ban-DM eller avslutningen av Sverigecupen XC i Uddevalla?Ingen som har en cykelcross till en 172 cm lång cyklist till salu? Eller kanske vill sponsra/låna mig en för höstens höjdpunkter, CX-cupen? Jag vill ha en riktig cykelcross så jag kan köra prestigeklasserna!

/Patrik

Måndag

Måndag morgon, efter en hektistk vecka både på jobbet och privat, som avslutades med en fysiskt tung helg. Dessutom början på en träningsintensiv vecka, men det är än så länge bara kul! This was me imorse på jobbet:

Förra veckan: Onsdag eftermiddag flög jag till Trondheim via Köpenhamn och Oslo. Det var dags för nätverksträff, en samling för oss Utvecklingskandidater inom Orkla-koncernen. Vi är två stycken i Sverige på Procordia Food AB, och vi samverkar en hel del med Stabburet i Norge, där de är sju stycken i år.

Torsdag och fredag i Trondheim var intressanta, lärorika, roliga, men även något stressiga då jag mellan aktiviteterna var tvungen att fixa några ordinarie arbetsuppgifter. Vi hann med två fabriksstudiebesök, workshops, äventyrsbad, middag på fin restaurang, samt ett krogbesök. Naturligtvis tränade jag också, löpning onsdag kväll och torsdag morgon.

Studiebesöken var både intressanta och goda! Vi besökte nämligen Tine och Nidar. Tine är Norges motsvarighet till Arla och vi besökte deras fabrik för grönmögelost. Nidar är motsvarigheten till Marabou och Cloetta, så det var också trevligt. 🙂

Hemma sent fredag kväll och i helgen har också hunnit med en hel del. Exemplevis ett distanspass och ett intervallpass. Även lagat mat, tvättat cyklar och bil, umgåtts med Jens som var hemma från Island m.m.

Just nu är jag alltså ganska så slutkörd i kroppen, men en veckas bra träning ska ändra på det! Jag kommer att trycka ner kroppen långt ner i källaren nu i början av veckan, för att sedan släppa upp den och förhoppningsvis ha bra ben på lördag, då Långa Lugnet avgörs i Falun. På kvällen väntar sen 25-årsfest i Eskilstuna, min f.d. kombo i Luleå, Hugo, är värd. Fett!

/Patrik

Lååång uppdatering

Har efter påtryckningar rannsakat mig själv och insett att det är alltför länge sedan en uppdatering. Kan skylla på att jag inte har Internet hemma, och det gör jag. Helt seriöst så håller jag på att bli tokig. Visste inte att jag var så beroende. 

I korta ordalag så flyttade jag, för första gången på 7 år, tillbaka till Skåne direkt efter semester, alltså v.32. Jag går nu vidare i nästa steg i mitt Utvecklingskandidatsprogram, vilket innebär 6 månader på Försäljningsavdelningen på Procordia Food´s huvudkontor i Eslöv. Vi är indelade i kundteam, totalt fyra stycken, och jag jobbar i Coop-teamet. Det är försäljning på en strategisk nivå, så jag säljer inget själv. Det handlar exempelvis om att ta fram årsplaner, kampanjer, analysera försäljningen och skapa åtgärder. Positionen kallas för KAM (Key Account Manager). Roligt och intressant, framför allt så är det lärorikt att komma bort från produktionen ett tag och se med andra ögon. 

Jag har även flyttat tillbaka till min hemstad Kristianstad. Känns kul och mycket konstigt på samma gång. Eslöv var aldrig ett alternativ och det var svårt att få något vettigt i Lund och Malmö på mina premisser. Hade tur och kom över en fin tvåa i Kristianstad, möblerad i 2:a hand under precis de 6 månader som jag vet jag ska vara i Skåne. Efter det kommer nästa steg i mitt program och då kan jag få flytta igen. 

Jag har lovat mig själv (och Maria 🙂 ) att det här är sista halvåret i andras lägenheter och andras möbler. Jag har alltså flyttat ner själv, vilket inte är speciellt kul. Maria är kvar i Örebro och sin fasta anställning på NCC. Som tur är hann hennes kropp läka ordentligt efter den otäcka kraschen, för det hade inte varit lätt för henne att vara själv de första 3 veckorna. 

Tävlandet har flutit på bra. Nu är det bara 4 tävlingar kvar på säsongen, av vilka de viktigaste är en dubbelhelg sista helgen i september. Race både lördag och söndag och då kommer Sydsvenska MTB-cupen att avgöras, där jag ligger mkt bra till i sammandraget. Långloppscupen är avslutad och där fick jag en helt ok placering i sammandraget med tanke på att jag helt ofrivilligt missade 2 av de 6 deltävlingarna. Jag har i år kört bra på alla tävlingar och tagit ett steg uppåt från i fjol. Ska bli spännande och se var jag hamnar på Sverige-rankingen. 

Snart är det höst och oktober, då börjar multisporttävlandet för min del, blir kanske både Femmans multsisportrace och Raid Uppsala. Jag ska även köra några deltävlingar i CX-cupen som höstkul. Sedan börjar den tunga, härliga vinterträningen och föreberedelser för att slakta min tid på Vasaloppet. På så sätt är hösten och vintern härlig. Tävlingarna kan tas lite mer som skoj och väldigt effektiv träning, då alla viktiga tävlingar för året är förbi. Nu ska jag jobba, 

ciao, Patrik