En verklighetens magspark!

Ja, så mycket slaktande av min förra tid från Öppet Spår blev det ju inte. Åkte på 6h 11min, jämfört med 6h 4min i fjol. Nu var det iof sig så att det snöade mer eller mindre hela vägen och bara ett spår med OK glid. Så fort jag skulle åka om så stannade jag.  Kontentan blev att jag halvvägs var mycket trött, då man i vanligt ordning måste åka om MÅNGA första halvan. Efter det var det bara att ösa på mot mål.

Grymt besviken på tiden i mål, kan så mycket bättre. Nu i efterhand så är jag dock nöjd, med tanke på förutsättningarna. Jag hade inte åkt i närheten av den tiden i fjol med likartade förhållanden. Stannade kvar i Sälen på tisdag och bara vilade och åt. Bilresa hem hela onsdagen innebar också vila.

I torsdags körde jag ett ganska hårt pass på testcykeln, lite för att testa. Intervaller om 10 min, kändes fint, även om benen klagade lite. Igår, fredag, så körde jag ett hårt löppass, 8 st maxintervaller á 2 min, på Kräksvallen. Trög i benen, men pigg i hjärtat.

Idag så skulle jag avrunda det hela med ett distanspass på 3,5 h. Då kom magsparken. Kände redan när jag stack iväg att benen inte riktigt samarbetade. Fast så kan det ju vara, om man lyssnar för mycket på hjärnans signaler. Efter 1,5 h började jag bli trött i armarna, jobbigt att hålla i styret, oroväckande. Så efter 2h 10min kom den, fetväggen! Nytt tidsrekord för mig!

Vinglade mig fram till en lokal ICA-butik, ignorerade de rosa elefanterna jag såg på parkeringen, och efter 2 delicatobollar så kunde jag ta mig hemåt. Sjukt jobbigt. Det blev 2 h 50 min, inte dryga 3 h. Jag hade ätit lite dåligt innan jag stack, men kroppen var nog också sliten.

Nu ska jag lyssna på kroppen och vila imorgon. Det blir en marathondag framför TV:n. Först Vasaloppet, sen VM femmilen. Bäst att ladda med sportdryck.

Annons

Vasaloppet nästa

Nu är det nära. På måndag är det dags för vinterns (enda?) tävling, som dessutom är ett motionslopp. Vasaloppet – Öppet spår. Vi åker till Örebro imorgon för att övernatta hos Ola. Sedan vidare till Sälen där vi bor i en mysig stuga tills onsdag.

Jag känner mig i fint slag. Har en bra vinter, avslutad med två hårda veckor bakom mig. Är nu inne i en lugnare vecka för att vara fräsch på måndag morgon, kl. 07:00. Jag har ett tydligt mål i loppet i form av tid, men jag väntar nog med att offentliggöra den. Tiden förutsätter dessutom bra före/väder, vilket verkar lite osäkert just nu.

Jag har ju åkt tre gånger tidigare, så jag vet vad det innebär. Tanken är i alla fall att slakta mina gamla tider: 08:40, 07:40 och 06:04. Det fixar jag med rätt förutsättningar.

Ni kan följa mig Live här. Det går även att beställa SMS-avisering. Jag hoppas på många supporters! 🙂

Är det någon som vågar gissa min tid?

Kräks-vallen och svett-skrubben

Det var Maria som kom på de charmiga benämningarna igår.

Kräksvallen är idrottsplatsen där vi kör våra långa (mellan 800 och 2000m) löpintervaller. Skrubben är där vi sitter på vår fina, elaka TC och kör intervaller tills vi ramlar av. Det är så härligt att vara cyklist.

Igår slog jag två nya rekord på just TC:n. Det ena var i watt och genomsnittlig slutpuls på intervallerna, det andra var i trötthet. Jag trodde verkligen inte jag skulle orka varken laga mat eller duscha efter det. På något sätt gick det dock, för det var då ingen annan som ville göra det….

När sedan chefen kom och hämtade mig utanför dörren 06:20 imorse, då kändes det lite sådär skönt stelt i benen. Det blev inte sämre av 5 h bilresa… 🙂

Skön resa dock för nu fick jag äntligen redovisa mitt senaste projekt för ledningsgruppen. Alltid skönt att kunna sätta ”check i kanten” på arbetsuppgifterna. Nu på tåget och snart är jag hemma.

Hann med att köra ett hårt och effektivt pass på gymet på fabriken innan jag stack till tåget. Mycket skönare att sitta ner och jobba efter att tränat sig lite trött igen. Skulle egentligen ha tränat ett pass med Ola, Mathias eller någon annan Almbyit, men det blev för tight inpå tågets avgång.

Tjipp