Formen varierar

I måndags var jag på gymmet och tränade mina bleka ben, samt lite annat. Gym brukar vara bra efter en hård distanshelg, då det är träning, men ändå ganska nära vila. Lyxträning brukar jag kalla det. Finns många förklaringar till det: man tränar inomhus, det ger inte direkt hög puls, vattnet fryser inte till is, man slipper köra på tom mage och man kan koppla av i bastun efteråt. Det gick i alla fall sjukt tungt. Benböj och utfall med skivstång gick tungt, benpress gick tungt, bålträningen gick tungt och axlarna var svaga. Jag höll på att bli tokig. Enda ljuset i mörkret var förhoppningen om att det gör mer nytta.  Fast antagligen är det inte så. Jag är nog bara dålig.

Igår var en mycket bättre dag. Jag satte mig på trainern för ett 90 min pass på tröskelpuls och lite till. Uppvärmning, sen 10 st 4-min styrkeintervaller, många watt och låg kadens. Efter det några maxspurter, för mina då ganska mosiga ben. Det passet gick hur bra som helst. Självklart var jag trött efteråt, men det är en skön trötthet när jag orkat pressa hela passet igenom. Konstigt hur formen kan variera så snabbt från en dag till nästa. Någon som kan svara på varför?

Ikväll blir det löpintervaller. Antagligen först en lite längre tempointervall på tröskel, följt av ett antal 2*1:or på hög fart. 10-15 stycken, beroende på hur länge batteriet i pannlampan räcker. Glömde ladda den igår… 🙂 Ut nu och träna med er, snart är det dags för stora mängder julmat!

The ”form” is out there!

Annons

Fika är gott

Igår såg jag den roligaste videon jag sett på länge. Bandet heter Fuckshovel och är grymt bra. Gillar ni Metal kommer ni älska det här. Dessutom garvade jag konstant när jag såg videon. Folk brukar säga att jag har humor som ett litet barn, avgör själva:

Tryck här:

Har varit i Örebro hos Maria i helgen, trevligt. Igår, läs lördag, gick vi runt och letade julklappar, fikade och lite allt möjligt. Bara hade det bra. Hård träningsvecka bakom mig, så en vilodag var i sin ordning. Jag borde dock vetat bättre, att gå på Ikea är ALDRIG vila. Folk där är inte kloka i huvudet. Kan inte avgöra om alla som åker dit är helt hysteriska från början eller om det bara är det företaget och deras butiker som så effektivt tar fram det sämsta och mest onda i folk. Ska aldrig gå dit igen.

Idag var det så distanspass med träningskompisarna i Almby IK som gällde. 10.00 rullade jag, Ola, Jonas, Peter och Andreas från Örebro. Turen gick mot Närkes Kil, över Klockarbacken och flera andra vägar som jag aldrig varit på tidigare. mycket grusvägar blev det, eftersom det var några minusgrader och de då var torra, frusna och fina. Fikade i Nora på ett revligt Café på torget, sen vände vi hemåt över Pershyttan, backigt där också. Dagens höjdare var för övrigt en svagt lutande backe, kanske 5-7 %, som var rejält lång och dessutom med taskigt underlag då de tydligen tränar hästar för trav och allt möjligt där. Den sög rejält och dessutom gällde det ju att vara först upp. Just det misslyckades jag kapitalt med. Idag var jag bättre på att stressa upp de andra genom att flåsa dem i nacken, en stund.. 🙂

Samtidigt så körde Maria distans med Olas sambo Tina och några andra ”seniorer”, i ett tempo som passade dem bättre. När sen alla var tillbaka så bjöds jag och Mariapå mat hos Ola och Tina. Fisk, bulgur, rotsaker och hårdbröd. Fina fisken, tack för det!

Nu ska jag äta lite till och sen sätter jag mig i bilen mot Skåne, jobbdag imorgon.

Snart är det jul!

Ont i benen,

det har jag. Men en sak i taget.

I fredags kväll var det sådär skönt att vara själv, som det bara är ibland. Efter en veckas UGL satt jag bara i TV-soffan och lät tankarna vandra. Lördag och söndag var en blandning av seriös slapping, god mat, lite vin och bra träning.  På söndagen så var det så dags för distanspass med Ola. Det blev något som han kallade för Lindes-rundan. Från Örebro mot Nora/Lindesberg, runt Nora-sjön, vek av över Klackabergs-backarna och kom så ner i Nora. Där blev det en välbehövlig kopp kaffe och kanelbulle innan sista timmen hem till Örebro. Drygt fyra fina timmar blev det. Tänk om det istället varit ”Fyra fina flickor (äter F-musli hela dagen)”. Är det någon som minns den reklamen?

Passet blev precis så jobbigt och bra som jag trott. De första två timmarna hade vi sällskap av några seniorer från Örebro och det gick ganska makligt. Skönt att ligga konstant främst och dra, utan att bli trött. Det var då Ola planerade turen över Klackabergs-backarna. En extra backtur på 50 min så vi blir lite trötta, som han beskrev det.

Han uttryckte en viss oro över hur han skulle få mig trött, den oron visade sig vara obefogad. I sista backen upp visade tävlingsdjävulen sig lite grand. Min puls hoppade upp i 180 (perfekt distanspuls..:-)) och Olas stannade på tröskeln. Tydligt tecken på att jag tog i, för att senare bli garanterat trött, samt att Ola var lite sliten efter en hård vecka.

Så sant. Sista halvtimmen hem kände jag hur energibanken började tömmas och den där härliga tomma känslan på väg mot väggen började närma sig. Skönt för mig så var Ola starkare så jag låg på hans hjul och slapp då slita mig yr.

Tog efter det beordrad vila i måndags. Tisdag var det intervaller på inlines med stavar, följt av benstyrka på gym. Nya benövningar med tyngre vikter har gett en helt fantastisk träningsvärk. Det är alltid så första gången med en ny övning, skönt. Ska fortsätta med de övningarna, för de gör ju bevisligen nytta!

Igår var det dags för löpintervaller. Fick värma upp ordentligt och länge tack vara surbenen. Konstigt nog kändes det inte alls lika mycket när jag väl sprang som när jag går. Antagligen för att jag var varm, samt det där underbara som kallas adrenalin. Körde uppvärming, sen 20 min på tröskeln och efter det 10 st 2-minutersintervaller med en minuts vila mellan varje. Fint som snus.

På jobbet är det fullt upp, synd att klaga. Jul är ju en av supersäsongerna för oss i livsmedelsbranschen, samt att allt ska avslutas innan lång julledighet. ÅÅhh, jag längtar till dess. Jul, snö i fjällen, bastu, skidåkning härs och tvärs och god mat!

Jobb(ig) – Vecka

Har nu lämnat den mest lärorika, men samtidigt också den jobbigaste, veckan på länge bakom mig. Det var snarare en period över 1,5 vecka, men vem är petig med definitioner?

Åkte till Karlstad med jobbet torsdagen 29/11. Där var det kundmöten och årspresentationer med Coop Värmland som gällde. Blev även god middag med nya kundbekantskaper, samt hockey, där Karlstad totalt förnedrade Brynäs. Flög hem på fredag eftermiddag där Maria väntade med Super-Mazdan, som jag hade packat klar redan onsdag kväll. Åkte direkt mot Kumla och Örebro och sov där. Lördag morgon åkte vi till Stockholm. Där genomförde jag ett träningsläger i multisport med multisportkompisen och tillika tränaren, Mikael Mattson, doktorand inom fysiologi på GIH.

Ett träningsläger i multisport är lite speciellt, men mycket bra ur såväl fysisk som psykisk synpunkt. Normalt tränar vi 3-4 h lördag, följt av ca 10 h söndag morgon med start vid 04.00. Av olika anledningar valde vi bort lördagen och fokuserade lördagen på god middag med vänner och körde sedan järnet på söndagen.

Vi började 04.00 med ett ganska hårt löppass på en dryg timme, magen då endast innehållandes kaffe. Därefter följde ca 4 h tung trekking i krävande terräng med tung ryggsäck, betydligt jobbigare än vad det låter. Det krävs speciell träning och teknik för att kunna gå fort! Sedan åkte vi ca 2 h rullskidor i högt tempo. Då hade rygg och ben börjat klaga lite så då var det fint att späka även resten av kroppen, längdskidor tar där kroppen är pigg! Rullskidpasset avslutades hemma hos Henrik, stark multisportare och kompis. Där bytte vi till cyklarna och körde drygt 3 h. Det var ganska fint med en utvilad person som kunde agera lok när vi var lite klena. Ett mycket bra pass som innehöll allt man kan önska. Natt, mörker, regn, soluppgång, skog, väta, asfalt, grus, is, vind och kolhydrater. För naturligtvis, efter 10 h träning, tränade vi också på vem som kunde äta flest våfflor!

Söndag kväll tillbaka till Kumla, lagom mosig och med en stor utmaning av tvätt av kläder och utrustning.

På måndag åkte jag till Loka Brunn utanför Grythyttan. Där var jag hela veckan och gick en helt suverän ledarskapsutbildning. UGL – Utveckling av Grupp och Ledare, som genomfördes av Consentio Ledarskap. Det var en helt suverän vecka med fokus på min och gruppens olika faser och utveckling. Jag kan verkligen rekommendera ALLA som har möjlighet, att gå en sådan här kurs.

Det behöver sjunka in lite, men jag är helt övertygad om att det kommer vara ett stort stöd för mig som ledare och gruppmedlem. Jag känner redan att det tydligt påverkat mig och att jag fått en avsevärt högre självinsikt om mig och mina ledarskapsstilar.

Däremot är jag idag ganska slut i kroppen. Det var långa dagar, 08-22 alla dagar, ovanpå det ”läxor” och eventuell träning. Teknikerna är utvecklade åt militären av forskare. Jag fick en kortare variant som befäl i lumpen, och det är ingen slump att f.d. officerare är så eftertraktade som ledare.

Nu ska jag snart sova, kommer berätta mer om detta igen. Imorgon blir det distans mtb  i Kilsbergen med Ola.

Yeah!