Snart hemma

torsdag, 23 oktober, 2008

22.28 på ett försenat X2000 är man inte så munter. Precis som Peter Å klokt påpekade är X2000 skönt, bortsett från…

Har varit i Örebro med jobbet igen, tisdag till torsdag. Det är trevligt där, både professionellt och privat. Dock var det en av mina ensammare födelsedagar, ensam på ett hotell i Nora! Alla i Örebro var fullbokade…

Helgen som gick genererade rejält med träningsvärk. Hård löpning på lördagen följd av ett hårt rullskidpass på söndagen. I sanslös vind. Det kändes i rygg och armar i måndags.

Träningen den här veckan har gått lite på halvfart, men ändå helt ok. I tisdags prioriterade jag tillsammans med en annan elitcyklist i Örebro, Ola. Vi valde middag på restaurang framför träning.

Imorgon är det helg igen. Jag räknar fredagar som helg, för den dagen går alltid så snabbt.

Annonser

Avundsjuk

tisdag, 14 oktober, 2008

Har de två senaste dagarna tittat på varenda hemsida, läst varenda blogg och synat vartendra foto. Vet nu ALLT som är värt att veta om helgens drabbingar i CX-cupen.

Jag vill också tävla i cykelcross, jag är sugen NU!

Det var ju iof sig det här som var planen. Att en cykelfri månad skulle maximera suget efter träning och tävling, ffa på cykel. Synd, men för min plan tur, att det är så långa resor till huvuddelen av Cupen. För det är jag verkligen inte sugen på nu, mer resor.

 

 

 

 

 

 

Östercrossen i Jönköping, 2007.

För er som inte upptäckt charmen med världens bästa sport så kan jag rekommendera CX (cykelcross) som en mycket lämplig ingånsport till cyklingens fantastiska värld. Extremt pubikvänligt, svettigt, lerigt, blött och fantastiskt roligt. Dessutom fullt acceptabelt att dricka öl och äta pommes under tiden man tittar. Jag kan även lova att det är jobbigare än något du gjort tidigare. Mjölksyrafest!

Vi hade förresten KM i lördags. 28 km tempo på LVG. Mitt enda cykelpass i oktober. Jag gjorde nog ett av mina bättre tempolopp hittills och det var riktigt kul i den otroliga blåsten. Mer senare.


Tjänsteresa på språng

tisdag, 7 oktober, 2008

Blev nyligen projektledare för ett ganska stort projekt på jobbet, vilket naturligtvis är väldigt kul, men som också innebär att jag delvis, igen, får uppleva hotelldöden. Kanske lite för ofta. Det handlar om att implementera en ny metod på företagets samtliga produktionsanläggningar, så det kommer att bli lite resor. Det är dock kul och dessutom bra timing. Jag hade inte uppskattat det på våren eller sommaren pga tävlingar och dylikt, men nu på hösten är det lättare att variera träningen på annan ort.

Träna på annan ort var precis vad jag gjorde igår. Åkte hemifrån mot Örebro 04.30. I just Örebro har jag mycket bättre möjligheter att slippa hotelldöden, då jag har några bra kompis där. Efter jobbet så mötte just Ola upp mig utanför hoteller och så stack vi iväg på en kombinerad och andfådd skvaller/löptur. Det kändes att Ola var starkast för dagen, samt att jag tagit en veckas vila i samband med flytten. Den sista kvarten på de 50 minutrarna kom jag i alla fall igång hyfsat, så nu ser jag fram emot att ta tag i träningen igen.

Efter löpningen hann jag med både dusch och stretch. Just stretch är vanligtvis inget jag prioriterar, så visst finns det fördelar med hotell. Efter det en pastasallad på stan och sen stack jag hem till Ola för att kolla in hans nya lya. Den var mycket fin och kaffet var gott, tack för en trevlig kväll!

Tillbaka till hotellet, ducka för de ful(l)a tyskarna i entrén och direkt i säng för att vara på fabriken 05:50. Skönt.

Nu sitter jag på X2000 och kommer förhoppningsvis vara hemma till 22:45. Måste säga att jag lärt mig uppskatta tåg framför bil. Jag kan jobba/surfa/sova och slippa köra på älgar och annat dumt. Just X200 fungerar bra och är bekvämt. När jag gick på tåget ikväll så fick jag första känslan av riktig höst/vinterluft. Dessutom ångade andedräkten, äntligen! Så imorgon ska jag dra på mig rullskidorna och framkalla träningsvärk.

Är det någon som inte längtar efter snö!?

Se ya!


Säsongsavslut MTB

fredag, 3 oktober, 2008

I tisdags påbörjade jag och Maria vår flytt. Därför blev helgens dubbeltävlingar med Åstorp CK MTB och hemmatävlingen Bockaracet, årets sista tävlingar på MTB för min del. I helgen går det stora flyttlasset så då missar jag Vista Mountain och helgen efter är det Nightmare Classic, samt start på CX-cupen. Vi kommer nog behöva en hel del tid i oktober för att komma iordning.

Oktober månad blir därför för mig totalt cykelfri. Alltså ingen CX-cup. Jag ska enbart träna alternativt och tidseffektivt, så som löpning, gym, rullskidor och inlines. Ska bli kul och bra för kroppen. Sedan går jag extremt motiverad in i vinterträningen, med start lördagen 1 november. Känns bra och jag är motiverad redan nu, dock kommer en månads ”vila” att öka suget ytterligare, det känner jag redan nu. Har vilat fyra dagar, redan efter två så kröp det ordentligt i kroppen… 🙂

Förmodligen gör jag ett gästspel på tempocykel 11 november, då vi har klubbmästerskap. Dock helt cykelotränad.

Helgens tävlingar då? Det gick helt ok med tanke förkylning och diverse dåliga ursäkter. Kroppen börjar ställa om sig till höst, det känns. 6:a på lördagen i Åstorp och 5:a på söndagen hemma i Kristianstad. 1:an och 2:an, Mattias Wengelin och Niclas Gustavsson, är inte mycket att göra åt. Paul kör just nu väldigt bra, hänger inte med honom. Som vanligt så hänger jag inte heller med Tim på de lite mer tekniska avsnitten av XC-loppen. En svaghet som ska bor till nästa säsong. I lördags var dessutom fenomenet Jens Larner före mig.

 

 

 

 

 

 

 

Jag på toppen av en av sprintbackarna i Åstorp. Bild Per Gustavsson

Racen var ganska lika från min sida. Bra snabb start, tappar sedan täten på något tekniskt avsnitt och får kämpa själv  resten av tävlingen. På söndagen var jag dock något bättre med, men då fick killen framför mig stopp och innan vi var förbi var täten borta. Körde dock ikapp och förbi en på sista varvet, då jag fick upp farten ordentligt.

 

 

 

 

 

 

Trött vid årets sista riktiga målgång. Bild Ingemar Paulsson.

Summarum: Starter har jag blivit bra på och fysiken finns där, men jag måste bli bättre på de mest tekniska partierna. Då blir jag farlig.

Till sist: Mattias Wengelin, Niclas Gustavsson och Tobias Ludvigsson. Som de imponerade. Visst har de kört mot bättre motstånd, men de bara flög ifrån oss, utan att se trötta ut, och så dåliga är vi inte. Imponerande!