Hillehögsloppet

I söndags så gjorde jag så premiär för året avseende landsvägstävlandet. Jag körde ett klassiskt och utslagsgivande linjelopp i Landskrona, på gamla SM-banan; Hillehögsloppet. En varvbana på 10 km skulle avverkas 8 gånger. Banan har två svårigheter, en ganska jobbig backe och kantvinden. Banan är konstant utsatt för kantvind, något som vi har mycket av på den skånska guldkusten.

I söndags blåste det dock nästan ingeting, alltså var oddsen inte särskilt höga för en klungspurt. Dagen till ära var det ett jättestartfält i senioklungan, drygt 80 startande, kul! Det var dessutom första tävlingen för vårt seniorlag i klubben, vi var 10 stycken!

Jag satt enkelt med i klungan och var aktiv racet igenom, gick på så gott som alla utbrytningar och attackerade även en del. Jobbade så klart tillsammans med klubbkompisarna. Tyvärr så var det inga attacke eller utbrytningar som höll och när den sista och avgörande utbrytningen gick, så var jag inte helt med på noterna. Satt lite instängd då och ansträngd efter en attack och belv alltså kvar i klungan. Sedan ville ingen hjälpa till med att gå ikapp och vi orkade inte själva. Spurtade in i främre delen av klungan och slutade på en 21:a plats. Kul och bra träning, nästa gång ska vi köra mer taktiskt och bränna krut på en utbrytning då vi verkligen ger allt!

Igår måndag tränade jag intervaller och fartlek med Tim från klubben. Vi körde 2-minutare och attackerade hela tiden på varandra. Det var nästan så jobbigt att vi båda skrek rakt ut efter varje intervall. Totalt blev det 2,25 h för min del och det kändes rejält i benen, dag efter tävling.

Idag onsdag så sitter jag på tåget mot Västerås, lyx med X2000 första-klass! Vi ska på bal ikväll, tillsammans med massa andra gamla kompisar från Luleå. Ska bli skitkul med en kvälls återförening, frack och allt!

Formen i Kattegatt

Helgen som gick var alltså den riktiga tävlingspremiären. Jag åkte hem efter två dagars race i Varberg och är både nöjd och missnöjd.

Nöjd med känslan i kroppen, den var ändå helt ok och en bra grundnivå att höja mig från, mindre nöjd med mina starter och hur jag kör under de första varven.

 

 

 

 

 

 

 

Tyvärr så blev det DNF (Did Not Finish) den första dagen pga punktering, precis när jag gick ut på sista varvet. Rev upp sidan på däcket och så var den dagen över. Fram tills dess kändes kroppen bra och jag åkte, efter dålig start och växelstrul, riktigt fort och plockade placeringar.

Nya tag på söndagen. Gjorde enligt vana en dålig start och fick direkt försöka börja plocka placeringar på de trånga stigarna. En del tuffa armbågar blir det när alla vill fram samtidigt. Körde bättre och bättre loppet igenom och plockade löpande placeringar. Slutade på 13:e plats. Totalen blev så klart ointressant pga lördagens brutna lopp. Resultat finns på min tävlingssida.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tar med mig känslan från sista halvan av båda loppen. Så måste jag köra från start i fortsättningen, då kommer det gå fort.

Veckans träning har gått bra i underbart väder, då är det extra skönt att sitta inne på testcykeln. Ikväll är det GP-träning med klubben och taktiksnack inför helgens båda landsvägstävlingar. Tempo på lördag och linje på söndag.

Full fart

Det var verkligen vad det blev på helgens träningstävling, fullfart. Det var vi i CK C4 som anordnade och det gick på en nästan helt platt bana med enkla, fina grusstigar. Som tur var så hade det regnat hela natten och förmiddagen, för utan alla leran och halkan hade banan kanske varit för lätt… 🙂

Nu gick det fort, men ändå tungt, under de fem varv vi körde. Paul gick upp i täten direkt från start, med mig och Tim strax bakom, tillsammans med ytterligare några. Efter två varv så var det bara vi tre kvar i täten och Paul drog fortfarande, stark som en viking. Inför fjärde varvet fick han lite hjälp av Tim och strax efter så hjälpte även jag till. Inför banans enda svårighet, en stock, varvade vi samtidigt Maria och då tvekade jag vilken sida av stocken jag skulle välja. Dumt, för detta såg Paul, som stötte direkt och jag tappade då honom och Tim. Ut på nästa grusparti så jag hur Paul ställde sig upp och körde järnet, alltså var det kört att själv komma ikapp med ett halvt varv kvar. Rullade i mål drygt 30 sek efter dem. Resultat här.

Inför starten, totalt var vi ca 35 st.

Nöjd med känslan i kroppen och att jag orkade hänga med i farten. Sen tappade jag onödigt mycket tid när Tim och Paul försvann iväg, men det blir lätt så när det är avgjort. Cykeln funkade kanon och våra nya kläder i Team Trek Mc Center är väldigt sköna!

Täten efter tre varv. Först Tim, sedan jag, följd av Paul.

Dagen efter körde jag ett distanspass landsväg med CK Lunedi, landsvägsklubben här i Lund. Det gick väldigt lugnt och försiktigt de första timmarna och först när vi delade på oss med ca 1h kvar ökades farten ordentligt. Jag hade dock inga problem att hänga med utan hjälpte till att stressa så mycket jag orkade, vilket faktiskt var en hel del. Kändes bra.

Veckan hittills har sedan flutit på som vanligt med hård träning och ikväll blir det väldigt lugnt med promenad/lätt jogg följt av bålstyrka. Imorgon är det dags för första GP-träningen med CK C4 på A3-området i Kristianstad. Det ska bli skitkul och jobbigt, perfekt fartträning inför helgens premiär.

Bis dann

Premiär

I helgen så var det äntligen dags, jag fick prova min nya tävlingsmaskin, Trek Elite 9.9!! Den är helt underbar, vilken hoj. Det kändes som om jag bara flög fram. Lätt, snabb, styv och jag tyckte mig verkligen känna hur karbonen svalde vibrationer och ojämnheter. Suveräna växlar, bromsar och gaffel. Just gaffeln, Reba World Cup, är det enda i originaluppsättningen som jag skulle kunna byta, enbart pga lite onödig vikt, men den är så skön att köra så jag kommer att behålla den!

Däcken, Race King, var också hur bra som helst. Grymt rull och bra grepp. Jag körde drygt tre timmar med Malmö Terrängcyklister och det var rejält blött och lerigt, med andra ord så fick både jag och cykeln bekänna färg direkt. Vi fick båda klart godkänt. Kroppen känns bra och jag kunde kört betydligt hårdare och längre. Enda nackdelen är att i år kan jag aldrig skylla på materialet… 🙂

Därför så åkte jag med Tim från hemmaklubben CK C4 på söndagen, ett distanspass. Efter ca 20 minuter så sa vi båda två: det här blir nog snarare distans med naturliga intervaller. Ett hårt pass med nya stigar, bitvis hög fart och när jag kom hem var jag trött. Skönt.

Måndag och tisdag så har jag kört på hårt med intervaller på TC och i löpskorna. Ikväll är det vila och jag ska gå på konsert med Maria. Danko Jones uppträder på KB i Malmö, ska bli grymt kul!

Till helgen är det träningstävling, ska bli skönt att pressa kroppen lite, för sen är det bara en vecka tills premiären i Varberg. Jag längtar!

Alternativ cykelträning på snö

Tillbaka full av energi och som vanligt fullt uppdaterad. Trots semester så följer jag alla de bloggar jag normalt läser. Allt från elitcyklister och multisportare till skolkompisar, norrlänningar, motorcykelfantaster, triathleter och andra nissar.

Själv har jag varit på hemligt träningsläger i Åre. Vi åkte upp natten till långfredagen och flög hem i söndags, 10 dagar senare. Bortser man från värme, sol, landsvägscyklar, hotellfrukostar och något högre berg så är det väldigt likt de träningsläger som så många elitcyklister just nu bedriver i Italien, på Mallorca m.m. 🙂

10 dagars avkoppling där jag har laddat batterierna och fått mycket bra träning. Dock inte en meter cykel. Att enbart träna på snö, ofta efter en dag av telemark eller/eller topptur, och sedan avsluta dagen med en folköl i bastun, eller ett glas rött till god mat, det mår vi alla bra av. Det senaste (och effektivaste?) är intervaller på skateskidor. Tycker ni att 4*4 är jobbigt på TC:n? Det är en barnlek mot att köra 4:or eller 5:or på skateskidor! Sen finns det många fina löpbackar i Åre.

Som tur är har även allt bra, som semester, ett slut. I måndags var jag åter tillbaka till jobbet och förvånande nog så var det ingen annan som skött mitt medans jag varit borta. Alltså bara att hugga i. Det bästa med att vara hemma igen är kanske att åter börja träna cykel, läs testcykel.

I måndags brände jag av ett stenhårt intervallpass på nämnda stålhäst, det var otroligt jobbigt. Första passet efter längre cykelfrånvaro brukar kännas lite extra, trots stigande form. Antar att musklerna ska vänjas. Orkade dock genomföra passet på ett bra sätt med fina pulsvärden, där lungorna bitvis hälsade på uppe i halsen. Så när de ändå var på väg ut passade jag på att rengöra ordentligt så de är välsmorda inför tävlingspremiären om 2 veckor.

Igår körde jag ett tempopass löpning med taktiskt inlagda spurt- och backblock. Kändes kanon även det. Livet över 90 % är härligt. Idag blir det lite lugnare. Aktiv gång, kanske med stavar, som sedan följs upp av bålträning och stretch. Fint återhämtningspass så jag sedan kan ladda igen på torsdag och resten av veckan.

Ses vi i Kattegatt?