I måndags var jag på gymmet och tränade mina bleka ben, samt lite annat. Gym brukar vara bra efter en hård distanshelg, då det är träning, men ändå ganska nära vila. Lyxträning brukar jag kalla det. Finns många förklaringar till det: man tränar inomhus, det ger inte direkt hög puls, vattnet fryser inte till is, man slipper köra på tom mage och man kan koppla av i bastun efteråt. Det gick i alla fall sjukt tungt. Benböj och utfall med skivstång gick tungt, benpress gick tungt, bålträningen gick tungt och axlarna var svaga. Jag höll på att bli tokig. Enda ljuset i mörkret var förhoppningen om att det gör mer nytta. Fast antagligen är det inte så. Jag är nog bara dålig.
Igår var en mycket bättre dag. Jag satte mig på trainern för ett 90 min pass på tröskelpuls och lite till. Uppvärmning, sen 10 st 4-min styrkeintervaller, många watt och låg kadens. Efter det några maxspurter, för mina då ganska mosiga ben. Det passet gick hur bra som helst. Självklart var jag trött efteråt, men det är en skön trötthet när jag orkat pressa hela passet igenom. Konstigt hur formen kan variera så snabbt från en dag till nästa. Någon som kan svara på varför?
Ikväll blir det löpintervaller. Antagligen först en lite längre tempointervall på tröskel, följt av ett antal 2*1:or på hög fart. 10-15 stycken, beroende på hur länge batteriet i pannlampan räcker. Glömde ladda den igår… 🙂 Ut nu och träna med er, snart är det dags för stora mängder julmat!
The ”form” is out there!
Patrik Paulsson - Cyklist 
skaffa dig ett liv, varför tränar du så myket när du ändå inte kommer bli något ?
du blir liksom inte bättre ju mer du tränar…
höjer du hb-värdet med 10 enhter så motsvarar det en höjning på ca 3dl blod..och det är som natt och dag. Från sjuk o sänglinggade till superflås. Cyklisterna som dopar sig kan fylla på med 6-9 dl…
det enda som hjälper är att gå ner i vikt o lägga på sig muskler på rätta ställena, äta riktigt
o vill du bli något så skaffa epo…
Alla har ju rätt till en åsikt…
Jag tränar och tävlar för att det är kul, inte för att bli bäst i världen och vad proffsen gör och inte gör påverkar inte min glädje till idrotten. Däremot är det tråkigt att det påverkar idrottens framtid, ungdomarna.
Jag undrar vad du gått på för nit för att bli så bitter och trött, kanske blivit överkörd av ett downhill-däck??