8 maskiner

Jag är nu inne i sista veckan inför årets två Vasalopp. Då förstår ni att jag just nu inte tränar så hårt utan bara för att hålla igång kroppen på en hög nivå. I mitt fall betyder det att bara träna varannan dag, istället för varje, som är normalt. Det är både skönt och obehagligt på samma vis. Jag börjar nu känna mig sådär lätt och snabb i kroppen, som man ibland lyckas med under tävlingssäsong, vilket jag tolkar som ett tecken på att formen är god. Samtidigt blir jag rastlös, mycket rastlös. Det kryper i benen och man känner sig försoffad, ni vet vad jag menar.

I dessa lägen är det tur att jag har en sambo som sysselsätter mig med jobb. Igår kväll bestod det av tvätt. När två träningsnarkomaner flyttar samman och sedan inte får tvättid på 3 veckor blir det mycket tvätt. Närmare bestämt åtta ganska fulla maskiner. Min sambo hade som ett rent sammanträffande, hävdar hon, obligatorisk närvaro på firmafest med jobbet. Fast ibland är det ju skönt att få jobba ifred utan någon som hjälper till. Ibland.

Naturligtvis hade jag sedan länge vila inplanerad på en sådan kväll för att hinna med tvätt och dylikt. Jag hann även med rask gång i 45 min följt av bål- och axel träning hemma, samt att jag bakade bröd. Gott, nyttigt och snabbt i en fin kombination.

Dagens sista träningspass, på denna vilodag, hade fokus på fettförbränning. Jag åt semla och drack te.

Ikväll blir det sista passet rullskidor för den här säsongen. Efter det börjar jag försiktigt med kolhydratladdningen, trots att jag vet hur lite det lönar sig för en så lång tävling. Fast jag är van vid det och har bra fettförbränning, så jag kör en mjukisvariant, mest för sakens skull, så länge magen inte börjar protestera.

Snart är jag i snön, yippie!

Annons